Workshops

Anmäl val av workshops till kongress@ostersund.se senast 17 juni!

Presentationens språk = workshopens språk!

Torsdag 18 augusti kl 14:00

Charlotta Lindahl och Björn Wrangsjö

/W1:1 Sverige

Vem talar med vem? Familjesystemiskt tänkande som utgångspunkt för utforskande av den inre världens dynamik och mysterier.

I vårt arbete med par och familjer stöter vi ofta på att vi som är närvarande har svårt att förstå varandra. Motsättningar och konflikter uppstår på ett ibland obegripligt sätt. Vi vill i denna workshop belysa detta faktum från både teoretiskt och praktiskt håll, vi vill ge deltagarna nya tankar, idéer och verktyg.

Vi kommer att ta vår utgångspunkt i IFS, Internal Family Systems therapy, som utvecklats av familjeterapeuten Richard C Schwartz. Han har visat att reglerna för kommunikation mellan personlighetens olika delar i stor utsträckning är identiska med dem som råder för kommunikation mellan familjemedlemmar. I workshopen kommer dessa likheter att påvisas och förtydligas och vi tänker illustrera hur traditionellt familjeterapiarbete kan kombineras och berikas av ett inre systemisk synsätt.

Egil Olav Halleland, Hilde Egge

/W1:2 Barne-, Ungdoms- og Familiedirektoratet i Norge

”Den kaotiske tiden” Tiden etter samlivsbruddet – hvordan hjelpe både barn og foreldre?

Tiden før, under og etter samlivsbruddet kan oppleves kaotisk og utrygg for voksne og barn. De skal etablere en ny normalsituasjon, og vil møte krav om å mestre egne følelser. Kommunikasjon og samarbeid skal håndteres. Samtidig skal voksne og barn følge opp jobb og skolegang.

Praktiske og økonomiske anliggender kan innebære store utfordringer. Midt i alt dette kan konfliktene være store og virke sterkt inn på hvilken atferd som utspiller seg mellom familiemedlemmene.

For mange barn er det smertefullt å gjennomleve bruddprosessen. I Norge har man gjennom det statlige ”Ser du meg?” prosjektet prøvd ut tilbud om samtalegrupper for barn i skolen, og parallelle tilbud til voksne. Kommuner og statlige familievernkontorer har samarbeidet om de faglige programmene ”PIS” og ”Fortsatt Foreldre” – godt nok samarbeid etter samlivsbrudd. Et særlig fokus har vært rettet mot familier i høy konflikt etter samlivsbrudd. Prosjektet, programmene og erfaringene presenteres i denne workshopen.

Allan Holmgren

/W1:3 DISPUK, Denmark

Depression, witnessing and identity

Inspired by the British researcher prof Julian Leff and the "partner assisted therapy" conducted by Eia Asen and Elsa Jones I have for several years worked with patients suffering from severe depression and anxiety and I have also used the outsider witness-approach from narrative therapy. Leff's results (and Asen and Jones's work) show significantly better results than any other therapeutic modality when the partner comes along in the therapy sessions. I have similar experiences and results. Individual therapy in depression is definitely not successful, but more of the same: It repeats the cultural individualised processes of subjectification and the lifeconditions that produce depression. But what do you do when there is no partner or when the partner is reluctant to participate? You create audiences of outsiderwitnesses.

The systems metaphor and the systemic metaphor is dead. It is unethical to think of human culture and human relationshsips as systems. We have to think of the cultural modern power relations forming individudal identity. Is is not primarily a question of family or couple relationships. The family and the couple is just one of the cultural institutions participating in disciplining and controlling the individuals.
The task of the therapist is to assist "the patient" to maintain a close relationship to his or her values in his/her battles and fights in life and to ask questions that help the person to take an active stand to the cultural assumption: "You are alone in this".

The goal of post-narrative therapy is to focus on the patients "sense of self" and on the affects related to the possible narratives which also can be told - inspired by the French philosopher Gilles Deleuze and his focus on vitality.

The sense of self can be strongly affirmed by the responses from wittnesses in the therapy room. Especially letters from witnesses are powerful. It is the responses from others that influence the actual intentionalities and the sense of self.

Intentionality, the sense of self and the actual responses from witnesses are therefore key concepts in post-structuralist therapy.

The workshop will show an interview in English (DVD) with a woman who has suffered from severe depression for more than ten years. The participants will be actively involved in exercises which demonstrate the ideas presented.

Per Götberg, Marie Agnesjö, Miriam Almebäck, Maria Troeng, Johan Wallmark

/W1:4 Familjeteamet i Farsta, Sverige FULLSATT

En workshop där vi botaniserar i gränslandet mellan andligheten och den systemiska terapin.

Hur kan det andliga perspektivet bidra till utvecklandet av en kraftfull och trovärdig terapeutisk praxis? Hur kan vi tala om dessa ting på ett konkret, jordnära och vederhäftigt sätt fritt från "new age" och religion?
Vi lodar i Batesons begrepp "larger mind".
Vi undersöker Maturanas definition av kärlek.
Vi laborerar med Harry Goolishians "icke vetande position".
Vi betraktar det mänskliga lidandet i ett relationellt ljus.
Vi utforskar skillnaden mellan förståelse och förklaring.
Vi tydliggör distinktionen mellan det orsaksbundna och det orsakslösa i tillvaron.
Vi frågar oss om god anknytning är någonting man gör eller om det är någonting man är.
Vi sätter terapeuten i centrum och undersöker vad som krävs av henne/honom inom ramen för det vi talat om.

Ulf Wallin, Elin Holmqvist och Karin Wallin

/W1:5 KompetensCentrum Ätstörnigar – SYD, Sverige

Familjer som hjälper familjer - Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa

Multifamiljeterapi är en relativt ny och lovande behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Metoden introducerades i Lund 2005, och har nu spridit sig i hela Norden, från Tromsö i norr till Aarhus i söder samverkar 12 ätstörningsenheter i ett nätverk kring utveckling av metoden.
Multifamiljeterapi innebär ett intensivt familjearbete i grupp med 5-7 familjer, där man arbetar tillsammans under hela dagar. Gruppen träffas totalt tio dagar under ett år.
Vi avser att berätta om metoden och våra kliniska erfarenheter från de sex år vi arbetat med multifamiljeterapi.
Vi avser även att redovisa utvärderingsdata från de första 12 grupper vi haft i behandling. De data vi kan redovisa är hur patienterna har tillfrisknat både kroppsligt, framförallt i förhållande till svälten, och mentalt vad gäller ätstörningstankar, självkänsla och övriga psykiska bekymmer. Detta är bedömt i ett datorbaserat utvärderingsinstrument, Stepwise, som innehåller diagnostiska intervjuer och olika självsvarsformulär. Denna genomförs vid behandlingens start, efter ett halvår, efter ett år - vid behandlingens slut, samt efter två och tre år.
Alla familjemedlemmar har vid fem tillfällen under året behandlingen pågått fyllt i formuläret Familjeklimat. Detta gör att vi löpande kan följa både hur hela familjen och hur de olika familjemedlemmarna förändrar sitt upplevande av hur de har det i familjen under behandlingen. Det vi finner är att förbättringen i patientens tillstånd följer de positiva förändringarna i familjeklimatet.

Per Jensen

/W1:6 Diakonhjemmet Høgskole, Norge

Livshistorier og terapeutisk praksis

Når vi snakker om erfaring som kliniker og psykoterapeut refererer vi nesten alltid til vår erfaring fra klinisk praksis. Men hva med vår erfaring fra andre deler av livet? Hvordan kan vi forstå og arbeide med forholdet mellom vår egen personlige og private historie og vår praksis som klinikere og terapeuter?
De fleste terapeuter vil trolig være enig i at det personlige element har betydning for klinisk praksis. Å la disse erfaringene forbli uartikulerte og å ikke inkluderer personlige og private erfaringer i veiledning og utdanning kan se ut som et feilgrep.
Denne workshopen tar utgangspunkt i et forskningsarbeid jeg har gjennomført på Tavistock Centre i London. Et av formålene med dette forskningsprosjektet var å arbeide med hvordan vi kan forstå at det personlige og private elementet i stor grad har blitt borte fra psykoterapiforskningen og i fra utdanning og supervisjon. Videre ønsket jeg i dybden å undersøke de mønstrene som knytter terapeutens egen personlige og private erfaring sammen med deres praksis som familieterapeuter.
I denne workshopen vil jeg presentere min forståelse av hvordan man innenfor evidensbasert praksis og evidensbasert forskning har mistet interessen for klinikeren og terapeuten som person. Jeg vil også invitere til en samtale om hvilke konsekvenser dette kan ha for praksis. Resultater fra mitt forskningsarbeid vil bli presentert.

John Victor Gurnæs

/W1:7 Multiversitetet og familieværkstederne i Ribe/Esbjerg, Danmark

Læg afmagten bag dig. Du har hovedrollen i dit liv - om at skabe en ikkepatologiserende scene for familieterapi.

At bringe Michael Whites narrative praksis og Augusto Boals ’De undertryktes teater’ i dialog med hinanden, er at være i virkeligt godt selskab. Det har vi været i en periode og det er resultatet af dette som vi gerne vil præsentere på denne workshop.
Intentionen fra vores side med at bringe Michael White og Augusto Boal i dialog med hinanden, var en erfaring med, at ’terapeutiske samtaler’ undertiden ikke slår til i arbejdet med børn og familier. Undertiden fortsætter familiers medlemmer, samt behandlere, med at være tilskuere til at uønskede og uvelkomne episoder, bliver ved med at regere over en families liv, uanset hvor meget der bliver talt. Så måske er der nogen gange for stor afstand mellem den ’terapeutisk samtale’, og nogle familiers konkret levede liv. Der er for mange hverdagspraksisser, følelser, ønsker, drømme , værdier, intentioner, fortællinger og undertiden stemmer, der ikke bliver synlige, eller som kan gå tabt, i den ’ terapeutiske fortælling’. Det har derfor været vores intention at forsøge at gøre familiens liv mere konkret nærværende i samarbejdet med familierne, ved hjælp af praksisser hentet fra Augosto Boals ’de undertryktes teater’. Vi har på denne måde skabt en ramme, der gør det muligt for familierne på en meget konkret måde at iagttage og ’pille uønskede situationer fra hinanden’, for i stedet at indtage positionen som hovedrolleindehavere i disse situationer . Michael White har så hjulpet os med at skabe fortællinger ud af denne praksis, samt med at forbinde dem med familiens øvrige liv.

Hilary Wongraven, Lars Robert Lund, Egil Øritsland, Rolf Sundet, Toril Svantorp, Olaug Thue

/W1:8 Familieseksjonen, BUPA, Sykehuset Drammen, Norge

Barn og unge som trekker seg tilbake

Familieseksjonen ved BUPA i Drammen betjener et stort fylke sørøst i Norge, og tilbyr familierettet behandling til barn og unge som formelt sett er elever i grunnskolen eller i videregående skole. Men i praksis har noen av barna eller ungdommene som blir henvist til oss, trukket seg tilbake fra sin skolehverdag over lang tid.

Problemstillinger som reises i den forbindelse er mange og utfordrer mange.
Behandlingsarbeidet vårt har vært en vanskelig og sammensatt søken etter "andre løsninger" og har tatt lang tid. "Andre løsninger" vil noen ganger innebære å gå på tvers av samfunnets ønske om skole som primær dannelsesvei, samtidig som det tydeliggjør at samfunnet skaper avvikere fordi arbeid ikke lenger er en akseptert inngangsport til voksenlivet. Underveis har vi strukket oss ut mot store deler av omgivelsene, f.eks. storfamilien, jevnaldergruppen, skolesystemet, fastlegen, øvrige helsesystemet, barnevern m.m.

I workshopen ønsker vi å dele våre tanker og erfaringer knyttet opp mot dette. Vi belyser først temaet gjennom flere ulike fortellinger, for deretter å åpne for drøftinger rundt spørsmål som reiser seg - som f.eks.: Hva virker godt? Hva kunne vært gjort annerledes? Hvorfor virker noe i én familie og ikke i andre? Er det noen metoder eller tilnærminger som ser ut til å være bedre enn andre eller som ikke fungerer i slike saker?

Mats Widsell

/W1:9 Multiversitetet, Danmark

Foucault som terapeut

Michel Foucault är mest känd som filosof men hans första utbildning var till psykolog. Han arbetade också en kort tid på ett psykiatriskt sjuhus. Foucault skrev sin doktorsavhandling om Vansinnets historia och redan här framträder ett spår i Foucaults praxis som forskare, nämligen att se historia i ett arkeologiskt perspektiv vilket betyder att varje historiskt fenomen har sina egna förutsättningar. Senare blir Foucault mer intresserad att se det genealogiska i varje historiskt skeende. Genealogin utmanar den traditionella synen på historisk utveckling som linjär, logisk och kronologisk. Istället kan historia ses som något som både är kontinuerligt ibland och diskontinuerlig ibland, tillfällig och styrd av språkliga maktfaktorer. Makt är vetande, säger Foucault. Michael White har berättat vilken viktig inspiration Foucault var för att utveckla den narrativa perspektivet, särskilt Foucaults idéer om den moderna maktens inflytande på människors liv.

Denna workshop tar upp ett par exempel på hur Foucaults version av arkeologi och genealogi kan bidra till en terapeutisk praxis som kan vara till hjälp vid nyskrivning av folks historier.
Workshopdeltagarna inbjuds till att pröva denna praxis i ett par korta övningar.

Fokus på familien, Inger Ulleberg, Hans Christian Michelsen

/W1:10 Organisation: Fokus på familien

Fra idé til artikkel

Fokus på familiens redaksjon ønsker å invitere fagfolk som vil skrive til en samling der vi vil arbeide med ideutvikling. Mange har et ønske om å formidle noe skriftlig fra sitt fagfelt og til eget fagfelt eller til en bredere lesergruppe. Det kan dreie seg om erfaringer fra praksis, prosjekter man har gjennomført, utprøving av nye arbeidsmåter eller forskningsprosjekter. Det kan også dreie seg om teoretiske, etiske eller filosofiske temaer som man ønsker å utforske og formidle ved å skrive om dem. I dette verkstedet vil vi arbeide med ideene folk kommer med. Hvordan kan man vinkle, fokusere, presisere, avgrense eller videreutvikle ideene? Hvilken sjanger eller form kan passe den aktuelle ideen? Hvem kan være de gode hjelperne videre i prosessen?
Arbeidsmåter:
Vi vil veksle mellom individuelt arbeid, mikroskriving, arbeid i par eller smågrupper og samtaler i plenum

Ingegerd Gavelin, Kristina Grebelius, Yvonne Hallén, Christin Strömberg

/W1:11 Föräldramottagningen i Sundsvalls kommun, Sverige

Föräldramottagning – vad är det?

I Sundsvalls kommun finns sedan 2002 en öppen samtalsmottagning för alla föräldrar i kommunen. Inga åldersgränser, inga remisser, ingen registrering – en oas för föräldrar som behöver prata med någon utomstående om sitt barn eller sitt föräldraskap.

Genom åren har mottagningen utvecklats till att också arbeta med föräldragrupper och att ibland också ha barn med i samtalen. Precis som i det tillräckligt bra föräldraskapet utgår vi inte ifrån någon särskild metod, utan ifrån den unika föräldern och den unika relation som uppstår i samtalet.

De vanligaste frågeställningarna handlar om tonåringar och om samarbetssvårigheter mellan föräldrar. Men därutöver är det en stor bredd på anledningarna till att föräldrar söker sig dit. Föräldrar kommer med sina svårigheter innan de vuxit sig för stora och innan föräldrarna tappat sitt hopp. De flesta föräldrar kommer en-två gånger, några få många gånger. Många återkommer efter några år med nya funderingar.

Utvärdering har visat att föräldrar är mycket nöjda med Föräldramottagningen. Den har också blivit en trygghet för andra verksamheter, t ex skolan. Det är lätt för lärare, skolsköterskor och andra att hänvisa dit.

− Det kändes så bra att bara vara sig själv, uttrycka sin egen rädsla och oro … utan att jag bedöms, utan journalskrivning. Själva miljön, det gamla varma huset kändes mycket tryggt…

Emma Ulfsdotter, Geena Jacobsson

/W1:12 MST Sverige, Stockholm Stad, Sverige

Creative family therapy within the framework of amanual based treatment model

MST is an intensive family and community based treatment model in which the target group is families where the youth is at risk of placement due to serious behavior problems. MST places its focus on providing family therapy with an evidence and manual based method in which the youth’s entire “ecology” is a part of the solution. MST’s treatment focuses on all of the players in that ecology: home and family, school personnel, people in the nearby community and the youth’s own peer group.

MST sees the family as the foundation of change. We work to strengthen parents – to increase their roles as heads of families, and to optimize their connections to important people outside the family, such as key school personnel.

In this workshop we will look at how MST therapists are given the space to find creative solutions within the MST framework. We will provide concrete examples of how MST therapists work creatively within the family and with key people outside of the family while maintaining the integrity of a manual-based program.

Working creatively within MST’s manual based treatment program helps families obtain positive results!

Joakim Larsson, Maria Rosendahl, Margareth Brynolf

/W1:13 Familjevårdsstiftelsen, Sverige

Det utvidgade terapirummet - Familjehemsvård i ett terapeutiskt sammanhang

Vi representerar familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Vi företräder ett team som, genom att berätta om ett arbete, kommer att presentera verksamhetens struktur och dess innehåll. Vi tänker berätta om teamarbetet kring en ung kvinna, Linda, och hennes föräldrar. Vi beskriver vår arbetsmodell och på vilket sätt vi skapar rum för att ge människor en möjlighet till förändring och utveckling. Teamet utgörs av ett familjehem tillsammans med terapeuter samt Linda och hennes föräldrar. Vi har olika funktioner och arbetar i det vi kallar det utvidgade terapirummet. Med en terapeutisk ansats skapar vi utrymme för samtal, kommunikation och samvaro i olika rum och i en sammanhållen organisation.

Linda kom till oss från en sluten psykiatrisk vårdinstitution, diagnostiserad och medicinerad. Idag lever Linda ett liv hon själv valt och är stolt över.

Einar Egenæs

/W1:14 Oslo universitetssykehus HF, BUP Østensjø –Ambulantintensivteam, Norge

Det Sanne Jeg - nytolkninger av Terapeutiske praksiser

Hvordan kan nettverksmøtet gjennom dialog og refleksjon fremme pasientens håp, muligheter og mestring ? Det vises en film fra 2007 om hvordan en leder slike møter ved bruk av prinsipper fra narrativ terapi og systemisk tenkning. Deretter vil ulike former for, og avskygninger av terapeutiske møter drøftes. Noen nettverksmøter vil representere andre kontekster enn terapi.

Med utgangspunkt i dette, og i BUP-poliklinikkenes hverdagserfaringer, vil grunnlagstenkningen for psykoterapi/familieterapi utfordres; er det på tide å nytolke teoriene for vår praksis ? Er postmodernismen død? Hvorfor skal nypositivistiske medisinske teorier ha monopol på definisjonene av hva som er evident innen kommunikasjonsfeltet ? Dersom samhandling/samtale omkring pasienters/familiers livsopplevelse og fortelling er kjernen i det vi gjør, hvorfor da ta utgangspunkt en annen faglighet enn den som søker å forstå denne kjernen? Vil en realistisk og kritisk faglighet i framtida utvikles i spenningsfeltet mellom kontekstuelle, hermeneutiske modeller og nyere hjerneforskning ? Hva kan Paul Ricæur bidra med ? Kan en Skjervheim-inspirert modell frigjøre oss fra egne idéer, slik at vi blir lydhøre nok til å fortsatt kunne kalle oss terapeuter ?

Anne Saxtorph

/W1:15 Narrative Perspektiver, Copenhagen, Denmark

Narrative Couple Therapy

The workshop addresses how we as therapists can talk with couples about common and more uncommon and serious difficulties in their relationship. How to work with the couple around shared expectations, hopes of love, values and couple stories, along with working with their personal and different stories, ideas and values of partnership being unfold in the conversation.

There will be an introduction to a newly developed narrative 'couple map', inspired from conversations with couples about their wishes, imaginations and 'couples - and parents' values', believes around what to create with one another.

The presentation will also shortly introduce how positioning theory (ie. Rom Harré & Bronwin Davis) inspires to ask questions in a narrative perspective around relational issues and language with a totalizing effect. The position theory help us therapist to point out and deconstruct the effects of the language the couple sometimes uses, including critical positioning of each other, that sometimes lead to further controversy and even physical violence and loneliness.

The workshop includes a short DVD presentation of a conversation with a couple positioning themselves.

Anne Øfsti

/W1:16 Diakonhjemmets høgsskole, Norge

Språkhandlinger i terapi

How to do things with words? (Austin, 1975) I denne workshopen inviterer jeg til en fordypning i hva det vil si å tenke om språket som handlinger – noe vi gjør! Når vi snakker, handler vi. Hva gjør vi, når vi sier til en annen at – du forstår meg ikke. Eller vi ytrer – jeg er ikke glad.
Av og til oppleves det som om samtalen går i stå. Som om utforskning av mening blir tørre repetisjoner, uten ny innsikt. Fokus på intensjon og handling, kan gi tilgang til en annen forståelse av en persons ytring eller en følsom dialog. Ved hjelp av skjønnlitteratur, filmsnutt og terapieksempler, er intensjonen og gjøre språkhandlingsforståelsen mer konkret og anvendelig i praksis.

Maria Gäll, Maria Kvamme & Maria Hjertén

/W1:17 Familjebehandling i skolsamverkan, Haninge kommun.

Korttidsbehandling med familj och skola

En upplevelsebaserad workshop där man får prova på hur det är att delta i ett terapeutiskt sammanhang med familj och skola. Hur är det att vara skolpersonal och behöva berätta känsliga saker om ett barn inför deras föräldrar? Hur är det att vara förälder och känna sig dålig då ens barn inte fungerar i skolan? Deltagarna kommer att få en kort presentation av metoden samt få pröva hur det är att delta. En kvalitativ studie av fyra familjer och skolors upplevelse av metoden i Haninge kommun (2010) kommer även att presenteras.

Här är en kort beskrivning av metoden som vi tänkte "gestalta" med deltagare på familjeterapikongressen.

Den här korttidsbehandlingen som vi startat med familj och skola tillsammans är en ny metod som vi arbetat fram för att hjälpa de vuxna kring ett barn och verka för att bryta en negativ utveckling i skolan. Utifrån efterforskningar verkar det inte finnas någon motsvarande i Sverige. Det är förebyggande arbete för barn 6-12 år i Haninge kommun, skolan är uppdragsgivare.

Vi arbetar lösningsfokuserat med familj och skola, startar upp med "tårtan" där de vuxna får beskriva barnets resurser som en slags uppvärmning innan pratet om bekymren, ibland använder vi psykoedukativa bilder i starten för att beskriva ett dilemma. Sedan gör vi separata intervjuer i olika rum med familj och skola återkopplar i storgrupp via reflektioner från behandlare för att sedan ha reflekterande team med familj och skola.

Vi har inspirerats av korttidsbehandling som genomförts i Östersund där vi tidigare gjort studiebesök hos Erik Abrahamsson och har även tagit del av information från andra BUP-kliniker i Sverige som arbetar med korttidsfamiljer för familjer. Vi har sedan utvecklat formen så att det ska passa för skola och familj.

Just nu sammanställs 8 intervjuer med familjer och skolpersonal om hur de tycker att det varit att delta i korttidsbehandling för en uppsats i en steg-2 utbildning i Umeå med inriktning familj.

Elisabet Wollsén

/W1:18 ps professionella samtal

Lifestaging - systemisk narrativ handledning i nytt format

Handledningsformatet jag utvecklat och kommer demonstrera gick en tid under arbetsnamnet ”mörkerhandledning”, en association till när man i kortspel spelar med mörka kort- vars färg och valör är okänd för spelarna. I handledningsformatet finns samma överraskningsmoment, ömsesidigheten, de givna ramarna och den ofta oväntade och ovissa utkomsten. Formatet minskar risken att handledare och handledda hamnar i en ”dominant story”, grundad på teorier och förförståelse som föredras på arbetsplatsen, inom yrkeskåren och i det lokala (teori)sammanhang i vilket handledningen ingår. Förklaringsmodeller som ger likartade reflexioner, bekräftar det tagna-för-givna och reproducerar givna sanningar. Formatet utvecklar också den professionelles förmåga att lyssna till information bortom orden, aktivera förmågor, känslor och inifrånkunskap och utveckla den egna språkliga repertoaren genom de olika roller och improvisationer formatet bidrar till. Narrativt uttryckt leder handledningsformatet till rikare beskrivningar av hjälpare, klienter och hela system. Modellen stärker också teamkänslan i gruppen.

Formatet hämtar inspiration från systemteori genom samskapande och iscensättning av hela system som sätts i rörelse. Fokus på resonans och erfarenhetskunskap utgår från narrativ teori. Från familjekonstellationer kommer idén med den handleddes position som observatör. Egna erfarenheter av psykodrama, narrativ forskning kring förändringsprocesser och konstnärligt skapande har bidragit till de improviserande momenten i upplägget och betoningen på ”vardagligt språk” och icketeoretiserande.

Fredag 19 augusti kl 14:00

Ville Laursen, Maths Lundsbye & Ellen Syrstad

/W2:1 FTC Aalborg, Danmark; GSI, Sverige; MST-Sandvika, Norge

Systemisk Integrativ Familjeterapi inkluderade flera nivåer. Hur kan vingarna få näring och styrka av sina rötter?

Gemensamt för oss i vår nordiska trojka är att vi med två års intervall skrivit varsin artikel i Fokus på Familien med liknande tema: myten om oförenligheten mellan de systemiska grenar som fokuserar på kognition respektive interaktion behöver bytas ut mot en samverkan kring de gemensamma rötterna.

Ville Laursen inledde vår kampanj 2007 med en uppmaning till systemiskt konstruktionistiska terapeuter att inkludera systemiskt strukturella teorier och metoder i sitt arbete, för att skapa ett starkt familjeterapeutisk alternativ till alla individfokuserade inriktningar som tenderar att invadera fältet.

Eftersom ingen besvarade Villes invitation skrev Maths Lundsbye en artikel 2009 som påvisade att de ”nya” terapierna, som introducerades med buller och bång på 1980- och 90-talen, till stora delar bygger på traditionella familjeterapeutiska metoder, dock utan att erkänna källorna. Inte heller Maths artikel resulterade i någon respons från ”motparten”.

Ellen Syrstad följde i år upp temat med en artikel byggd på hennes masteruppsats, som visade att terapeuter som säger sig vara ”icke-experter” övergår till traditionella expertroller, när de renodlat narrativa metoderna inte fungerar i de familjer de arbetar med.

Vi vill, i en dialog med deltagarna, visa på andra lösningar på de dilemman som är förknippade med att inkludera flera systemnivåer, i ett kreativt och vitalt tanke- och förhållningssätt, utan att göra våld på grundläggande teorier.

Utveckling är integration, inte att flyga ifrån sina rötter! Man behöver inte kapa sin jordförbindelse och stiga till skyn i sin luftballong för att komma vidare.

Barbro Bohrn

/W2:2 Vårdcentral Södertälje, Sverige

Att som kurator få till ett fungerande terapeutiskt samtal med traumatiserande asylsökande på vårdcentral. Att behandla ett trauma under pågående trauma.

Hur gå till väga och skapa utrymme för det goda i samband med psykiskt svåra och långdragna livssituationer? Hur se till att själv samtidigt hålla huvudet högt under ett ständigt inflöde av traumatiserande berättelser?

I mitt framförande avser jag besvara denna grannlaga uppgift med vetskap om att den modell jag utarbetat också är lätt att applicera inom andra områden, t ex inom psykiatrin.

Innehållet kan också ge utrymme för diskussion och synpunkter på hur det är att arbeta med tolk. Särskilt viktigt vid ovanliga (cirkulära) frågor om andra, nu levande personer eller de som gått hinsides. Tankegångar som också fångar upp patienters utsagor likt ”om Gud vill”.

På samma sätt som musik kan öppna dörrar till tidigare känslominnen (i detta fall av det goda) kan också färger och deras olika vibrationer göra detsamma. Att använda färger som uttryck har för mig blivit att i samtal gå ”fönstervägen” in – utan förekommande trösklar. Här råder inget rätt eller fel, allt bara Är maxat närvarande. Patienternas färgval utgör ett sorts ”kvitto” att ha till hands under fortsatta samtal och gör innehållet mer begripligt och konkret.

Barbro Bohrn, socionom, psykoterapeut och konstnär, förmedlar erfarenheter som kurator vid vårdcentral i Södertälje - en grannkommun till Stockholm med extremt stor invandring av kristna från Mellanöstern.

Søren Hertz och Jörn Nielsen

/W2:3 PsykCentrum, Hillerød, Danmark

Viden er magt. Vi må blande os i de afgørende temaer, der former og politiserer feltet. Temaerne om evidens og accountability er blandt disse.

Praksis skal være evidensbaseret. Det er det budskab, som i løbet af få år har været med til at skabe dominerende praksisformer, primært med fokus på kognitiv adfærdsorienteret terapi og medicin.

Evidensbaseret praksis fremtræder som et absolut, værdineutralt begreb med højeste sandhedsværdi, fordi den påberåber sig at bygge på senest opdaterede forskning i form af bl.a. store metaanalyser. Accountability handler om, at praksis ikke skal kunne kritiseres, heller ikke i eftertiden. Resultatet er kontraktstyring, programstyring, kontrol og klientgørelse.

Et systemisk svar forlader ideen om det absolutte, værdineutrale. I såkaldt evidensbaseret praksis er der tale om foretrukken viden, der ligger til grund for foretrukken praksis, som beskrives og udføres. Objektivitet er en illusion og må erstattes af udforskning af også egne grundantagelser.

En transdisciplinær forskningstradition, baseret på Batesons ideer, har fokus på den forskning, der understøtter ideerne om uanede muligheder. ”Helheden er mere end summen af de enkelte dele”. Her er konteksten afgørende – og observatørens bidrag til det observerede. Og metaanalyser afløses af et særligt fokus på forskelle, der kan gøre en forskel, fordi vi i forskellene kan være særligt på udkig efter det uanede, det imaginære.

Workshoppen bygger på Foucaults idéer om, at viden er magt, viden er normativ, og viden er formativ.

Workshoppen inviterer deltagerne ind i refleksioner over, hvorledes vi positionerer os i feltet på en måde som i sidste ende er mest nyttig og skaber mest mulig bevægelse for de mennesker, vi arbejder med.

Ulf Korman, Kristina Johansson, Ulrika Serin, Bernt Östlund

/W2:4 BUP-Familjemottagningen, Ystad, Sverige

Multifamiljearbete med ”stökiga barn” på BUP-Familjemottagningen i Ystad, del 1

De senaste tio åren har det skett stora förändringar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det som vi ofta tidigare såg på som relationsproblem/svårigheter inom familjen , har alltmer kommit att ses som neuropsykiatriska funktionshinder med åtföljande diagnos. Det traditionellt starka familjesynsättet har fått en alltmer undanskymd plats och det individuella psykopatologiska barnperspektivet har blivit alltmer framträdande. Vi håller på att ”medikalisera barndomen”.

Vi har känt en stigande frustration och känsla av otillräcklighet eftersom det reduktionistiska synsättet, som vi omges av och drabbats av, ändå inte känts rätt. Vi har sökt efter alternativ , åtminstone kompletterande insatser, och inspirerade av Eia Asen och Marlborough Clinic i London, bestämde vi oss våren 2009 för att satsa på en behandlingsinsats med multifamiljearbete för familjer med barn, som visade problem med hyperaktivitet, självreglering, koncentration, planering och impulsivitet.

Vår presentation består av två på varandra följande workshops, där den första handlar om bakgrunden till MFT, vårt sammanhang, urval av familjer, genomförande och det konkreta programmet, ex. på övningar, tankar kring grupprocess, utvärdering av de sex grupper som vi haft till dags dato och funderingar kring vad som behövs organisatoriskt och personligt.

Den andra workshopen bygger på den första men är praktisk, och deltagarna kommer att bjudas in till samma typ av rollspel och övningar som familjerna arbetat med.
Vi hoppas på en hög grad av interaktivitet!

Kicki Oljemark

/W2:5 Insperocenter stiftelsen för systemisk och styrkebaserat förändringsarbete, Senspero Ledarskap och Organisationsutveckling, Sverige

Morality speak in our actions and in the consequences of our actions

Change is inevitable but how we work with change has endless possibilities. What impact do we allow our values to have in our work with change? How can we bring forth the best of ourselves and the people we meet? How can we recognize our values and use them as guides in the work we do and in collaboration with people we meet?

The aim of the seminar is to create an explorative context in which we together explore the meaning of values and how people create meaning in their lives. The seminar will explore what the essence is that makes the difference. The difference that makes people feel that they are important and that they have something to contribute with. What connections and patterns can we find that creates hope and make people believe in themselves and give trust in others. It will be a journey through experiences and reflections of working with systemic and strengths based approaches and methods in different contexts in Sweden and Tanzania.

Kicki has a background as a family therapist and she has been working with social service and child psychiatry since the mid 80-ies, the last twelve years as a manager. She has been studying and working with the KCC foundation, Peter Lang and Elspeth McAdam for many years and they have had an important impact on her work. Kicki is at the moment finalizing her thesis in systemic practice, she is also working at a foundation which aim is to spread systemic and strengths based work and in her own firm with systemic leadership and organizational development. She is also involved in a systemic and strengths based HIV prevention program in Tanzania with Elspeth McAdam.

Marianne Bie, Morten Anker

/W2:6 Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet, Norge

Å spørre den det gjelder

En presentasjon i ord, skalaer, bilder og film om det kliniske forskningsprosjektet ”Beste praksis” ved to familievernkontor i Norge og om erfaringene fra den pågående implementeringen av KOR (Klient og resultatsstyrt praksis) ved hittil 16 familievernkontor

I denne workshopen vil vi vise at systematiske tilbakemeldinger fra klienter ved hjelp av to korte skalaer i hver time, gir muligeheter for å forbedre effekten av terapi. Den ene skalaen er for resultat og den andre for terapeutisk allianse.

Den største randomiserte, kliniske studien som noensinne er gjort med par viste at klinisk signifikant endring er fire ganger så sannsynlig når klientene gir systematiske tilbakemeldinger på den terapeutiske prosessen og på klientens opplevde endringer. Seks måneder etter avsluttet terapi rapporterte parene som hadde gjennomført terapi med systematiske tilbakemeldinger 50% færre separasjoner enn de som hadde fått terapi hvor slik systematisk feedback ikke var intergrert i behandlingen.

Disse resultatene og en litteraturgjennomgang av forskning på parperapi førte til at den norske stat besluttet at det skulle gjennomføres en systematisk, brukerrettet kvalitetsutvikling ved alle familievernkontorene i Norge.

Det er generelt vanskelig å implementere slike systemer i terapeutenes daglige praksis. I workshopen vil vi vise modellen for KOR-implementeringen og hvordan denne prosessen fører til faglig terapiutvikling og datainnsamling som dokumenterer effekten av terapeutisk arbeide med par, barn og familier. Videre hvordan det er mulig for både terapeuter og arbeidsgivere å implementere klient feedback som et middel for å forbedre effekten i par og familieterapi.

Vi vil også vise hvordan KOR bidrar til å strukturere det terapeutiske arbeidet, komme raskere til hva klientene vil ha hjelp til og hvordan KOR bidrar til terapeututvikling.

Anette Holmgren

/W2:7 DISPUK, Danmark

Seksuelle overgreb og traumatiske erindringer – et spørgsmål om eksistens

Et spørgsmål om berettigelse
Et spørgsmål om eksistens
Vil ikke have min egen eksistens
Vil ikke være den, jeg er
- dømmer mig selv ud
Skammen rammer,
spreder sig ud i kroppen.
forlader dig ikke
Indfanget krop
Bevidsthed mod krop
Kastebold
Stol aldrig på din krop.
Er det sandt? Er jeg et ondt menneske?
Et fængsel af angst
Kroppen der ønsker forløsning
og har modstand på samme tid.

(poetisering af terapeutisk samtale)

Seksuelle overgreb fjerner et menneske fra sig selv. De traumatiske erindringer erstatter selvfornemmelser koblet til værdier, med selvfornemmelser koblet til skam og nedgørelse.

Det terapeutiske arbejde præsenteret i denne workshop tager udgangspunkt i William James begreb om bevidsthedsstrømmen. Bevidstheden som selvfornemmelsen der flyder og bevirker at et menneske oplever sig selv kontinuerligt igennem livet.

Workshoppen vil give metodiske og teoretiske eksempler på, hvordan terapeutiske samtaler kan genetablere et menneskes relation til sine værdier i lyset af de traumatiske oplevelser og gøre disse oplevelser til genstand for narrativ refleksion. Det er indskrivningen af værdier og betydning i traumefortællingen, som udfordrer skammens regime og muliggør kroppens frisættelse af erindringens fængsel.

Asbjørn Solevåg, Stian Haugen

/W2:8 Tyrilistiftelsen, Norge

Fengsel som ramme og mulighet

Kan det drives terapeutisk arbeid innenfor kriminalomsorgens rammer?
Det sitter om lag 3800 innsatte i norske fengsler. Det anslås at over 60% av disse har alvorlige rusproblem, med følgeskader knyttet til dårlig helse, mangelfull familietilknytning og en oppvekst preget av alvorlige problemer. Over halvparten av de innsatte har egne barn. Mange innsatte sliter med dårlig helse, både fysisk og psykisk.

Denne målgruppen har vært vanskelig å etablere gode behandlingstiltak overfor. Mange av dem kalles gjengangere innenfor kriminalomsorgen, og har tradisjonelt vært svingdørspasienter i helsevesenet.

Workshopen vil presentere erfaringer fra Stifinner`n, et samarbeidstiltak mellom Oslo Fengsel og Tyrilistiftelsen, der det tilbys tverrfaglig rusbehandling for innsatte i norske fengsler med rus- og avhengighetsproblem. Sentrale behandlingsområder er affektregulering / sinnemestring, relasjonsrettede tiltak og grunnleggende motivasjonsarbeid for å legge grunnlag for endring av livsstil. Det jobbes aktivt med bistand i forhold til lettere psykiske plager, først og fremst angst og depresjon.

Behandlingen foregår i en kombinasjon av gruppebaserte og individualiserte opplegg.
Workshopen vil presentere tiltakets innhold og struktur, og invitere til en samtale om fordeler og ulemper med fengslet som ramme.

Presentasjonen vil illustreres med videoglimt.
Hvilke psykiske helseplager er det hensiktsmessig å fokusere på, og er det områder som kan være uhensiktsmessige (eller farlige) å berøre når målpersonene er i en så tvangspreget tilværelse?

Margareta Teke

/W2:9 Familjerådgivarna i Småland /Relationskonsulterna, Sverige

Konfliktteori tillämpad på familjeterapi

Där det finns mänskliga relationer finns det också konflikter. Familjen är det första och viktigaste sammanhang där man möter och lär sig att hantera konflikter.

Denna workshop kommer att presentera några teoretiska modeller för att analysera konflikter och förstå de strategier man kan använda för att hantera dom. Vi kommer också att analysera missförstånd, en vanlig anledning till att konflikter låser sig. Jag använder dessa modeller i mitt arbete som familjeterapeut, både för att vägleda mig själv i sessionen och för att ge familjen en guide i hur man kan bete sig konstruktivt.

Parter i konflikt behöver ibland en medlare för att hålla samtalet på rätt kurs. Rollen som medlare är inte ovanlig för en familjeterapeut (eller för familjemedlemmar) och vi talar om hur man kan hantera den rollen.

En försoningsprocess är ibland nödvändig för att kunna fortsätta att leva tillsammans efter en allvarlig konflikt. Vi reflekterar kring viktiga steg för att nå försoning.

Frank Eriksen

/W2:10 Hamar Familiekontor, Norge

Poesi i terapi – terapi i poesi?

Frank Eriksen arbeider som terapeut og mekler ved Hamar Familiekontor i Norge. Han er også en etablert norsk lyriker. I bladet Nordisk Familjeterapi, ett samarbete (høsten 2010), har han skrevet et essay som heter ”TRØ MEG INKJE FOR NÆRE”. I dette essayet skriver han ”Om avstand og nærhet – refleksjoner fra en mann”. Eriksen vil i workshopen under årets nordiske kongress i familieterapi gå videre med selvrefleksjon og gi smakebiter fra samtaler han har hatt med andre. I si ega historie har han røttene sine fra ei grensebygd mot Värmland. Etter en opptreden på Bok & Bibliotekmässan i Gøteborg i 1992 kalte Värmlandstidningen han for ”Poeten från de röda skogarna”. Som lyriker har han vinger. Da Frank Eriksen var med kontoret sitt på ei ukes fagseminar på Kreta, skrev han dette diktet:

KRETA
(Alikambos, oktober 2009)

Det sies at mennesker slikket saltet av solstråler på veggene
mens de ventet på å slippe inn
i Asklepiostemplet i antikkens Hellas.
Jeg slikker regnet av snegler
som bærer huset sitt over
asfalt mellom oliventrær
når jeg hører hjul som frakter mennesker
fra der de er
til dit de ønsker seg,

en liten fjellby
med en gråskjeggete mann som sitter på fortausbaren og
ruller lyset sammen med gjeterstaven
så mørket får lagt seg
mellom sikadene og stjernene.

Får poesien oss til å puste? Tilfører den samtalen en kraft som fører til endring?
Poesi i terapi – terapi i poesi?

Kristin Hembre, Per-Lennart Lorås, Sven-Erik Granli, Kirsti Waldahl Wist, Elin Egge

/W2:11 BUP Familieenhet Levanger, Norge

Manualiserte metoder i en systemisk kontekst

Er det mulig å forene to tradisjoner som historisk har vært fremmed og til dels motstandere av hverandre? Hva er kostnadene, farene og fordelene? Integrering av systemiske praksis med spesifikke problemfokus og manualisert behandlingsmetodikk er en utfordring for familieterapeuter i et helsevesen som krever kunnskapsbasering, effekt-evaluering og kvalitetsikring for å anse behandling som god nok. Vi ønsker å dele erfaringer med å bruke behandlingsmanualer i en behandlingsenhet med en systemisk tradisjon og ideologi.

Familieenheten ved BUP Levanger har integrert disse manual-baserte metodene i virksomheten:
- FKI - Fokusert Korttids-Intervensjon
- PCiT – Parent Child Interaction Training
- BAPP – Grupper barn belawtet av foreldre-problemer
- FFI – Forebyggende familieintervensjon
- EMDR – Eye Movement Desensitization

Hva sier familiene/klientene våre om det? Dette er undersøkt for FKI. Hva skal være kriteriet for fullført behandling? At manualen er gjennomført, eller at barn og foreldre har fått endret problemene sine? PCiT har en mer klinisk meningsfull tilnærming til dette, som vi har statistikk for hvordan fungerer i praksis.

Hilary Wongraven, Rolf Sundet, Egil Øritsland, Olaug Thue, Lars Lund, Toril Svantorp

/W2:12 The Family Section for Child Psychiatry, Buskerud Hospital in Drammen, Norway

What works when working two-together

In the Norwegian professional arena for family therapy our Family Section in Drammen has developed long traditions in incorporating client directed feedback procedures into all its ways of working. Along the way we have also continuously searched for useful ways of working two- together. We prefer not to think of this as co-therapy because when we have done this, our aim has been to achieve a state where one-plus-one therapist has equaled more than two.

Although we are aware that there are many reasons as to why therapists might want or need to work alone, our intention with this workshop is to share – and demonstrate in practice – some of the ideas, techniques and perspectives we have found helpful when working two-together. Our sources will be taken from our own casework (anonymized) when working with couples in conflict, estranged parents and of course whole families – together with important others in the system around them. In addition we will demonstrate how we sometimes work two-together when we teach, or when offering consultation.

If possible we will open this workshop for spontaneous “happenings” to occur in working two-together– so workshop participants are encouraged to meet in a playful frame of mind!

Anita Blom af Ekenstam, Kerstin Svart Eriksson

/W2:13 Familjeterapeuter Resursteamet Täby Kommun, Sverige

Att bli föräldrar inifrån - föräldraskap för en ny tid

Det är inte så lätt att vara förälder nu för tiden – mycket har förändrats på bara några generationer. Nya kunskaper om barn lyfter fram att de är långt mer kompetenta medspelare i sin egen utveckling än vi tidigare förstått. Men de är beroende av vår lyhördhet, vårt intresse för deras sätt att presentera vad de just nu kämpar med. Då kan vi bli de medspelare de behöver. Den nya synen handlar om att betrakta barnet som en människa vars känslor och tankar har lika mycket värde som vuxnas.

Vi lever i ett informationsflöde som gör att det är svårt att hävda generella sanningar om hur det är eller ska vara. Det har blivit nödvändigt att fundera över vilka värden just jag står för och vill förmedla till min familj. Att bli förälder inifrån.

Vi brukar, utifrån ovanstående resonemang, inspirerat av den danske familjeterapeuten, Jesper Juul, bjuda in föräldrar till Inspirationsföreläsningar. Vi har funnit att tankarna, förhållningssätten och idéerna dessutom är mycket användbara i vårt dagliga arbete som familjeterapeuter. Efter att ha fått förtroendet att framträda i plenum i Umeå 2010, vore det spännande att få prova våra vingar i en work-shop i Visby 2011.

Patrik Kärn, Emma Hinnersson

/W2:15 Västsvenska Mellanvårdgruppen, Sverige

"Ge fan i min familj" om familjearbete med familjer som vägrar familjearbete.

Målgrupp: Vi arbetar med ungdomar som är placerade enligt SoL eller LVU. Vi har en idé om att alltid jobba tillsammans med ungdomarnas familjer. I verkligenheten är det få av de familjer som kommer till oss som är intresserade av att medverka i familjearbete. ”Det är ingen idé längre”, hör vi ofta från både ungdomar och föräldrar. Det som ungdomarna har gemensamt är att de har olika destruktiva symtom som utvecklats av familjens sätt att vara. Såväl ungdomen som föräldrarna har kraftiga försvar och skuld/skamkänslor som uppfyller dem och motverkar förändring. Men frågorna finns alltid kvar varför det blev som det blev. Vi vill ge familjerna chansen att få svaren av varandra.

Behandlingsmodellen som vi använder är uppbyggd i fem steg och där ingår parallellt arbete dels enskilt med ungdomen/ syskonen och dels med föräldrarna men målet är gemensamma samtal. Metoden har inslag av pedaterapi som bland annat syftar till att kringgå starka försvar, Narrativt förhållningssätt (Att hjälpas åt med att bredda berättelsen), förändrande familjesamtal, iscensättning mm. Tekniken är konfrontativ och går ut på att ungdomen ställer frågor till föräldrarna om den gemensamma historien.

Målet är att ungdomen och familjen ska få rimliga förutsättningar för ett beslut om hur deras framtid ska se ut ihop. Målet är även att minska skuld, skam, maktlöshet och övergivenhetskänslor.

Ella Kopperud, Anne Kathrine Løge

/W2:16 Familiekontoret i Aust-Agder, Norge

Hvordan kan sinne forstås og forvaltes? Gruppeterapi med kvinner.

Vi arbeider i familievoldsteamet ved Familiekontoret i Aust-Agder, Norge, hvor vi er opptatt av hvordan vi kan betrakte sinne, vold og aggresjon, arbeide med sikkerhet og utvikle terapeutiske tilbud til familier.

I tillegg til å arbeide med den enkelte familie, har vi drevet en sinnemestringsgruppe for menn. Nylig startet vi en sinnemestringsgruppe for kvinner som lever i parforhold og/eller har omsorg for barn.

Vi posisjonerer oss innenfor poststrukturalismen, og betrakter språket som produktivt. Ordene vold, sinne og temperament inngår i ulike faglige, kulturelle og folkelige diskurser, og gir tilgang til ulike forståelser og forvaltningspraksiser. I vårt arbeid erfarer vi at ordet vold gjør ulike ting: Jeg er ingen voldsmann” , ”Å, er dette vold…? Da må jeg jo gjøre noe med det!”

I kvinnegruppen bruker vi begrepet sinne. Sammen undersøker vi forskjellige former for sinne. Er det forskjell på kvinners og menns erfaringer med sinne? Eller forskjell på hvordan kvinners og menns sinne-utrykk betraktes? Når er sinne hjelpsomt, og når blir sinne problematisk? Hvordan kan sinne uttrykkes og formidles på hensiktsmessige måter? Når blir sinneuttrykkene skremmende og farlige slik at sinnet må tøyles eller stoppes? Hvordan kan sinne tøyles?

I tillegg til å arbeide med individuelle narrativer og kulturelle diskurser om sinne, arbeider vi med identifisering av sinne i kropp og tanker, som hjelpemidler til å tøyle problematisk sinne.
I workshopen ønsker vi å invitere deltakerne til sammen med oss å dele tanker om og erfaringer med forvaltning av sinne.

Ingrid Eriksson och Anna-Maria Arnström

/W2:17 Umeå Universitet, Sverige

Hur ungdomar tycker att en samtalsbehandlare ska vara

Examensuppsats. Intervjustudie med ungdomar som har haft kontakt med BUP, Ungdomsmottagning etc. Deras erfarenheter och reflektioner kring hur de vill bli bemötta och inte vill bli bemötta. I intervjuerna framkommer många olika synpunkter på vad man kan tänka på när man ska arbeta med ungdomar. Även om det finns mycket forskning kring den terapeutiska alliansen så handlar de flesta studier om vuxna. Det finns inte så många studier där man frågat ungdomarna själva. Därför känns det som spännande och "ny" kunskap, även om många erfarna behandlare troligen kommer att känna igen sig.

Tapio Malinen

/W2:18 Helsinki Psychotherapy Institute, Finland

How to be at home, rest in your work as a family therapist and be influential?

This workshop is for you who have always wanted to give up the load of constant control, certainty and ongoing desire to change yourself and other people. And for you who have always felt the deep yearning to work in conditions of limited scope, uncertainty and incompleteness yet being ethical and transformative in your practice. And for you who want to burn-in into your Being instead of burning out from your doing.

In this collaborative and experiental meeting we will co-create a space of presence where particular understandings of knowledge, self, language and our position of power - and the practices related to them- will be explored as places to rest and be influential as a therapist.

Presentator: Tapio Malinen is a psychologist doing psychotherapy, supervision and training in private practice in Finland. He is a teacher in psychotherapy at the Helsinki Psychotherapy Institute where he teaches solution focused, narrative and mindfulness-oriented practices. He has written several articles and a book (Creatice Space) on therapy and lately specially on mindfulness and Buddhist psychology. He is also a co-editor of the book Masters of Narrative and Collaborative Therapies – The Voices of Andersen, Anderson and White.

Fredag 19 augusti kl 15:30

Ulf Korman, Kristina Johansson, Ulrika Serin, Bernt Östlund

/W3:1 BUP-Familjemottagningen, Ystad, Sverige FULLSATT

Multifamiljearbete med ”stökiga barn” på BUP-Familjemottagningen i Ystad, del 2

Tove Laiti, Øystein Sørbye

/W3:2 Familieavdelingen Samisk Nasjonalt Kompetansesenter Psykisk Helse Barn og Unge, Norge

“Meahcceterapiija“ (utmarksterapi); familiebehandling tilpasset til samisk kontekst: Overnattingstur på Finnmarksvidda med familien

Familieavdelingen i Karasjok tilbyr 4 ukers intensiv familie-dagbehandling, for familier der ett eller flere av barna har problemer, og hvor en ønsker å fokusere mer på familiesamspillet for å bryte fastlåste mønster.

Familieavdelingen som del av Psykisk Helsevern for Barn og Unge, Samisk Nasjonalt Kompetansesenter, har som oppdrag å tilpasse behandlingen til samiske forhold. I samisk kultur kan det oppleves vanskelig å skulle snakke om problemer på et kontor. Dagbehandling med flere typer aktiviteter gir rom for spontan refleksjon på observert samhandling og forsterker den terapeutiske effekten av samtalene.

Familieavdelingen har utviklet en modell der deler av oppholdet blir familiearbeid ute i naturen. Dette kan være nyttig for familiemedlemmer som har sin stolthet i det å mestre praktiske ferdigheter. I “Meahcceterapiija“, vil familieterapeutene sammen med familien slå leir ute i naturen i to netter, og samarbeider om de praktiske oppgavene en slik overnattingstur innebærer.

Å delta gjennom samhandling i tillegg til å snakke, forsterker selvfølelsen, stoltheten og verdigheten, ved å legge vekt på større mestring, utvikling av selvstendighet og selvkontroll, samt kameratskap, samarbeidsallianser, tillit til hverandre, kommunikasjon og felles problemløsningsstrategier.

I den samiske familiekulturen er fortellinger, narrativer, fortsatt viktige. I våre familiesamtaler rundt leirbålet, fokuserer vi på familiehistorien, etnisk identitet og kulturelle tradisjoner, og prøver å knytte sammen forfedrenes styrke, verdier, drømmer og håp, med atferden, uttrykksformene og kjennetegnene til hvert familiemedlem.

Vi presenterer metoden, og demonstrerer arbeidsformen gjennom lysbilder fra leirplassene og kasuistikker fra familier vi har arbeidet med.

Ann-Margreth E. Olsson

/W3:3 Socionomprogrammet, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad, Sweden

Listening to the Voice of Children. Inviting to participation and Partnership in Social work

A study in how dialogical communication could improve how social workers, listening to the children’s invitation, could make children’s voices more heard in social investigations. A study in and about systemic coaching in social work with focus on what the conducted coaching brought forth, generated and created in the context of social work, how the coaching inspired social workers to invite clients and especially children into partnership, making their voices heard, both in the written text and in the process of social investigations. In all, 55 social workers in seven municipalities participated in this dialogical participatory action research (DPAR) study, conducted for more than five years in all. The research study was done in the framework of the Professional Doctorate in Systemic Practice at KCC and the University of Bedfordshire, England.

The focus on communication and dialogue changed and developed the participants’ approach in relation to clients and one another and others. In the emerging awareness of how we reciprocally and reflexively co-create occurrences and outcomes, including who we become in relation to one another, the participating social workers’ awareness of the impact of their own contributions, and their own importance in relation to children and other clients, also improved. The expressions listening ears and listening questions were invented, capturing my, the coach’s, participation of placing myself completely at the other participants’ disposal, completely accessible in the mutual responsiveness in the moment – being here and now in the present. The systemic methods and techniques were reflexively influenced and adapted from within the relational dynamic of joint actions in the dialogical interplay, becoming living tools in both the social workers’ practice and mine as coach a! nd researcher.

Anette & Allan Holmgren

/W3:4 DISPUK, Denmark

Leaving your Roots - to be able to Fly. Why the systemic metaphor cannot embrace the further development of poststructuralist thinking

Systemic family therapy in Scandinavia has in the last 5-10 years been theoretically and methodologically enriched by narrative therapy and poststructuralist thinking. This has caused a challenge to the systemic metaphor itself. The systemic metaphor with its roots in the cybernetic and communication metaphor cannot emprace important poststructuralist aspects of (post)modern life.

One systemic response to these new ideas has been a return to Gregory Bateson, whose thinking partly inspired the narrative milieu in its early days. But the question of the validity and the usefulness of the systemic metaphor is still under question in a time where the poststructuralist philosophy keeps producing surprising and deeply inspiring understanding of modern life. Has the systemic community turned conservative – clinging to its roots and “the good old days” – and lost its radical potential?

As narrative practitioners we see the task of therapy to try to translate the new philosophical concepts to a practice that can be a therapeutic response to modern life.

This workshop will present our actual therapeutic work and experiences with some of the concepts of poststructuralist philosophy:

Power, dominating culture and discourse
- How are these concepts included in the actual daily therapeutic work?

Creativity, vitality and virtuality
- How can we create a therapeutic practice that opens for individual possibilities instead of creating more control and disciplining of the individuals?

Narrativity and affectivity
- How do you create a therapeutic practice that embraces both the affective dimension (sence and intensity) and the narrative dimension (action and meaning)?

Svend Aage Rasmussen

/W3:5 Ambulatorium for Spiseforstyrrelser, Psykoterapeutisk Center Stolpegård, Danmark

Magt og magtmisbrug i psykiatri og terapi

Denne workshop vil betone kontinuiteten i det refleksive forhold til magt, der været en del af systemisk og narrativ tankegang fra starten. Det er betoningen af denne kontinuitet, der får Carlos Sluzki til - i en nekrolog over Jay Haley - at kalde ham en ”Foucaultianer før Foucault”.

Men der er også diskontinuitet og uenigheder. Jeg vil gennemgå Gregory Bateson`s syn på magt herunder den kritik af strategisk teori og praksis, som var en af forudsætningerne for den epistemologiske revolution i familieterapien (socialkonstruktionisme, poststrukturalisme etc.) I den forbindelse vil jeg redegøre for Salvador Minuchin´s kritik af konstruktivismen og den diskussion om familien, han har haft, blandt andet med narrative terapeuter.

Jeg vil beskrive Michel Foucault´s tanker om ”psykiatrisk magt” og forsøge at give et destabiliserende og kritisk perspektiv ikke kun på mainstreamtankegange (fx omkring identitetsdiagnoser og evidenstænkning) inden for psykiatrien, men også på de selvfølgeligheder og klicheer, der præger vore egne postmoderne (fx dialogiske og narrative) tankegange.

Workshoppen vil give mange konkrete og højst nutidige eksempler på udøvelsen af psykiatrisk og terapeutisk magt, og muligheden for inden for psykiatrien at udvikle en terapeutisk praksis, der undgår terapeutisk kolonisering, vil blive diskuteret.

Der vil være mulighed for at inddrage deltagernes egne erfaringer.

Carina Håkansson

/W3:6 Familjevårdsstiftelsen, Göteborg, Sverige

Det allra viktigaste

För snart fem år sedan mötte jag en då tolvårig pojke som ville träffa mig för att, som han sa, prata om sin längtan. Han var sedan många år placerad på en institution och han hade ett flertal psykiatriska diagnoser. Vi möttes under tre år, på tu man hand och tillsammans med hans familj och deras terapeut. Det kom att bli en avgörande tid i hans liv som han har bett mig att berätta om "för att det ska komma andra barn till nytta".

Jag vill också berätta om den verksamhet där jag arbetar sedan en herrans massa år och om min pågående forskning "Det allra viktigaste". Psykoterapi är en del av livet. Det som är viktigt i livet är troligen också viktigt i det terapeutiska rummet; delaktighet, glädje, kärlek, skapande, tvivel, igenkännande, försoning, längtan... Att vara en människa bland andra människor. Hur bär vi oss åt för att skapa plats för detta också i terapeutiska rum och sammanhang?

Cecilia Haglund

/W3:7 Hilma Centrum för konsultation, Sverige FULLSATT

Laga spår intervjun

Den narrativa traditionen introducerade ”den internaliserade intervjun i den andre”, men benämnde den externalisering. De utvecklade det begreppet på ett mycket kreativt och framgångsrikt sätt.

Karl Tomm blev intresserad och döpte intervjun till Internalized Other Interview”. John Burnham i Birmingham tog likaså upp Staffettpinnen i sin Familjepraktik och intervjuade symtomet eller problematiken i den andre. En doktorand i Canada, Mishka Lysack, fann en slags manual för att underlätta intervjun och gifte ”Appreciating Inquiery” med Karl Tomm intervjun. Doktorand Mishka Lysack stödde sig på Bakhtin i sin essä; ”From Monologue to Dialogue in Families”.

Min kollega Ethel Augustsson (från Västra Götalands regionen) och jag, (Cecilia Haglund, Hilma Centrum för konsultation) översatte denna utforskande relations intervju med ett uppskattade perspektiv som ram, till svenska och jag benämner den ”Laga spår intervjun”. Seminariet, som hålls huvudsakligen på svenska, handlar om att introducera intervjun på nytt i ett nordiskt sammanhang.

Bine Kristoffersen, Ingunn Helmersberg, Tormod Rimehaug

/W3:8 BUP Familieenhet Levanger, Norge

Organisering og evaluering av en sammensatt familieorientert virksomhet

Familieenheten ved BUP Levanger tilbyr familiene fire nivåer i intensitet. Tilbudet spenner fra et fokusert korttidstilbud på 2-3 samtaler, vanlig poliklinisk tilbud, dagbehandling på 4-6 timer pr. gang, samt korte og lange døgn-innleggelse fra 3dager til 3uker. Enheten utfører også barnepsykiatrisk utredning når det ikke er gjort eller må suppleres med nye hypoteser. Men utredning skjer hos oss med samme prosess-tilnærming som systemisk familieterapi, selv om det også inkluderer tester og standardiserte spørreskjema og kartleggings-verktøy. Virksomheten inkluderer også spredning og kvalitets-sikring av forebygging for barn med belastede foreldre, og flere forskningsprosjekter. Hvilke utfordringer til organisering, ledelse og kultur innebærer en så sammensatt virksomhet med bare 12 (?) ansatte? Hva sier brukerne om sin tilfredshet med tilbudet? Hvilke endringer i foreldrefungering og mental helse ser en hos barn og foreldre som får utredning og behandling i dette systemet?

Anna Gartvall, Karin Thorslund

/W3:9 Göteborgs institut för lösningsfokus, Sverige

Mot nya äventyr med Pippi Långstrump

En hörnsten i all familjeterapi är våra grundantaganden. De färgar vårt sätt att se, lyssna på och förhålla oss till. Vi tror att det är intressant att prata om.

Vi kommer att experimentera med ett sätt att belysa grundantaganden i lösningsfokuserad korttidsterapi genom att använda Pippi Långstrump som exempel.

Vi välkomnar deltagaren att tillsammans med oss göra en övning, och därefter delta i en diskussion.

Vi tänker att våra grundantaganden är våra rötter som ger oss en förankring, och att kunna belysa dem på ett intressant sätt som för samtalet vidare är vingarna som för oss in i framtiden.

Lars Junker, Ditte Lottrup

/W3:10 Rådgivningscentret, Århus kommune, Danmark

Familieterapeutiske udfordringer i arbejdet med børn og unge, der har seksuelt krænket et andet barn i familien

Workshoppen vil tage udgangspunkt i vores behandlingsmæssige erfaringer med familier, som er berørt af seksuelle krænkelser. Vi vil især beskæftige os med de særlige terapeutiske udfordringer, der er, når et barn seksuelt har krænket et andet barn indenfor familien bredt set (søskende, stedsøskende fætre, kusiner mv.). Udfordringer, der knytter sig til risiko for eksklusion, splittelse i familien, samt til de voldsomme følelser, der kommer i spil i den nære og i den udvidede familie.

Vores erfaring er, at de børn, der krænker, mangler tilknytning og nære relationer i familien. Med den krænkende adfærd vil dette mønster som regel blive forstærket, hvilket selvsagt er det modsatte af, hvad barnet har brug for. Vi har i vores arbejde været optaget af, hvordan man kan arbejde indenfor en familiemæssig kontekst, med at skabe heling og ny sammenhængskraft i familien.

Vi vil reflektere over, hvordan temaer som skyld og skam udspiller sig for de enkelte medlemmer af familien. Hvordan vi som behandlere kan positionere os, så vi kan være med til at få følelser til at falde til ro og bånd til at knyttes således, at både det krænkende og det krænkede barn støttes i en sund udvikling. Og hvordan det kan være nyttigt sideløbende at have fokus på viden om børns seksuelle udvikling, og hjælp til håndtering af seksuelle impulser.

Einar Egenæs

/W3:11 Oslo universitetssykehus HF, BUP Østensjø –Ambulantintensivteam, Norge

- forsøkene med MIMESIS-Terapi

Mimesis-modellen for Narrativ terapi;

Begrepet;
I Essayet ”Tid og Fortelling – Det Trefoldige Mimesis” (Paris, 1983) bruker Paul Ricæur dette begrepet som han henter fra Aristoteles ”Poetikken”; det kan forsøkes oversatt med; Fortellingens omskaping av en virkelig hendelse.
M1 førfigurasjon; Det mangfoldige, konkrete Livets nivå, Livet som grunnlag og emne for fortellinger
M2 konfigurasjon; Selve fortellingens nivå / intrigen som bestandig knytter en fortelling sammen, en ”syntese av det heterogene”; en start, aktører, tilfeldige hendelser, konflikter, handlinger fram mot en avslutning. Fortelleren skaper mening. (Arstoteles ”Mythos”)
M3 omfigurasjon; fortellingen mottas og fullføres i tilhørerens eller leserens forståelse, både fortellingen og livet omfigureres. Fortolkningens og nytolkningens nivå. Lytte. Ta imot ?
Samskaping av ny forståelse, nye tolkninger og nye fortellinger.

Konkret Refleksjon;
i kommunikasjon med andre. Søker å forstå det konkrete menneske som en del av en levende historie, ved å gå veien om kultur, historie og språket. Selvforståelse gjennom en fortolkning av andres uttrykk. Vi eksisterer i de fortellingene de andre har om oss. Selvets Hermeneutikk

Samtalestruktur;
Fortelling A forteller i 10 minutter
Intervju B intervjuer A for å utdype i 10 minutter
Refleksjon C og D reflekterer over det de har hørt i 5 minutter
Nytolkning ? A gir en tilbakemelding i 5 minutter
Alle drøfter om noe nytt kommer fram i 20 minutter
Workshop;
Det vil bli redegjort for bakgrunn og forsøkene med mimesis-modellen, Eksempler vil belyse ulike måter Paul Ricæur kan anvendes på i terapeutiske samtaler.

Ylva Varmin, Barbro Kriström

/W3:12 BUP, Umeå, Sverige

Hela havet stormar - om familjearbete i ett DBT team

För 11 år sedan startade vi ett av Sveriges första DBT team för ungdomar. Det fanns vid denna tidpunkt inget uttalat arbetssätt att möta dessa ungas familjer. Under åren som gått har fler kliniker anpassat DBT behandling för ungdomar. Vi vll berätta om vår resa!

Vi har mött över 60 ungdomar och deras familjer. Vi vill dela våra erfarenheter och berätta om vårt arbete att stötta förädrar i deras kamp att orka stå pall under denna tuff resa.

-Hur är det att vara familj till dessa sårbara individer?
-Hur går att det att arbete med en KBT modell och samtidigt ta med sig sina erfarenheter av systemisk familjeterapi?
-Hur kan vi få föräldrar att bidra till att utsläcka destruktivt beteende?
-Hur kan vi få föräldrar att förstärka positivt beteende?
-Hur ska föräldrar orka?
-Hur kan vi hjälpa föräldrar att få dessa små orkideér att blomma ut?
-Hur får man till ett brett samarbete som inkulderar skola, socialtjänst, familjehem, familjer, stödfamiljer och avelningsvård
Detta är vår behandling, vår berättelse, av ett lånvarigt teamarbete. Ett arbete som kräver struktur, känsla och erfarenhet. När hela havet storamr får vi vara med och dela familjernas kamp för att få en vardag att fungera. Och sedan förhoppningsvis se hur havet mojnar och vardagen till sist fungerar.

Kerstin Hopstadius, Gustaf Berglund

/W3:14 Tidskriften Fokus på familien

...och han talar med bönder på böndernas vis och med lärde män på latin.
Om språkens magi och mångfald

Det här seminariet ägnar sig åt språkets rikedom och hur språk påverkar både våra tankar och vår verklighetsuppfattning. Som lyssnande och talande låter vi språket bära oss från ett ögonblick till nästa, föra oss till samförstånd, förvirring eller konflikt. Varje människa äger sitt eget unika språk, som dessutom ständigt förändras och utvecklas i dialog med omgivningen. Hur möter vi det unika i en annan människas språk? Hur utforskar vi nya språkliga möjligheter i ett samtal?

Vi som bjuder in till det här seminariet samarbetar med varandra, och med nordiska kollegor, i redaktionen för tidskriften Fokus på familien. Arbetet med texter på olika språk som ligger nära varandra har väckt intresse för att utveckla vårt eget lyssnande och att ifrågasätta våra egna invanda uttryck. John Shotters fokus på ”words in their speaking”: det unika ögonblick där något sägs och tas emot av någon annan, har blivit en väg för att se nya möjligheter i olika sammanhang. Vi reflekterar också kring de olika systemiska inriktningar som vi mött under åren. Genom att se dem som ”språk” blir de lättare att ha till hands för att välja ett redskap som passar de personer och situationer som vi arbetar med. Vi vill höra seminariedeltagarnas erfarenheter och frågor kring språkandet i deras liv och arbete.

Kirsti Ramfjord Haaland

/W3:15 Institutt for familie og samlivsterapi, Norge

Children with divorced parents, living in more than one household , challenges in family therapy

This workshop will be about the child position in new family structures and the relevance it has for family therapy. It is important to understand the child position, related to power, control and responsibility in new family structures. When giving therapy to children. parents and stepparents there are many dilemmas how to structure the sessions and who to invite. (Illustrated with Video-session.)

The workshop will illustrate how attachment, feeling of guilt and shame, and a relational understanding from the child perspective, must be taken into account in family therapy.

UN Child Convention stresses the rights of children. How are these rights implemented in our practice? What guidelines do we use in selecting participants to our sessions? There are lots of dilemmas to take into account when working with children living in more than one household. By this workshop I want to put this topic on the agenda in our family therapy field.

Lisbeth Villumsen

/W3:16 Liv via dialog og Formandfor STOK i Danmark

Når depression forsøger at tage magten i familien: Nårdet ikke altid er lykken at blive en familie

Denne workshop viser eksempler på; hvordan Narrative kort kan bruges visuelt, så familien får tegnet, fortalt og skabt sig et overblik over deres livshistorier og ikke mindst deres muligheder fremover.

Mange børn og unge iDanmark i dag har forskellige belastende reaktionsmønstre, hvor en hel del af disse kan føres direkte tilbage til forældrenes (ubearbejdede) oplevelser omkring graviditet og fødsel, måske mange år tidligere. I workshoppen vil der blive givet praktiske eksempler på, hvordan man via systemiske, narrative, samt nyudviklede metoder kan arbejde med processer (i forebyggelse og behandling), hvor forældre og børn i familier har været ramt af reaktioner i forbindelse medgraviditet og fødsel.

Metoderne der anvendes kan også bruges i mange forskellige andre sammenhænge, når man arbejder med familiebehandling, parforholdsproblemer, skilsmissefamilier m.m.

Konkrete eksempler vil illustrere anerkendende forebyggelse/hjælp til/behandling af reaktioner i familierne (også med større børn), som er opstået i forbindelse medgraviditet/fødsel/småbarns periode.

Vi kommer til at tale om forstyrrelser i tilknytningsmønstre og adfærd, hos børn i alle aldre, der har haft en forælder, der i en periode har været invaderet af en efterfødselsreaktion. Denne tilstand rammer mindst hver 4.familie i Danmark. Internationale tal siger, at det er tilsvarende mønstre, der også gælder iandre lande. Da der fødes ca. 60.000 børn om året i Danmark, må det siges atvære rigtig mange børn og deres forældre, der rammes af denne tilstand, og hvor påvirkningerne, hos nogle rækker langt ind i barndommen, ungdommen eller videreind i voksenlivet, hvis der ikke støttes op.

At arbejde med forebyggelse, af disse belastninger; styrke forældre evnen, samt arbejde med disse børns og unges belastninger, er derfor et vigtigt led i dette arbejde, idet det rækker langt ind i fremtiden for næste generation.

Via et forskningsprojekt i DK er det vist, at forebyggelse kan halvere antallet af reaktioner, samt give de familier der rammes nye systemiske/narrative handlemuligheder. Dette har store positive konsekvenser for børns og unges udvikling (Villumsen, L; m.fl. 2004)

Leif Strindberg

/W3:17 BUP Botkyrka, Sverige

Spontanitet och kreativitet

I mitt arbete som familjeterapeut har jag många av mina rötter i JL Morenos filosofi. Moreno är mest känd som psykodramatiker. Att han var en föregångare i såväl nätverksarbete som familjeterapi är mindre känt. Morenos begrepp sociometri har varit vägledande i mitt arbete med både familjer och grupper.

Centrala begrepp för Moreno var spontanitet och kreativitet. Moreno menade att spontaniteten var ”kreativitetens armar”. Om kreativitetens vingar flaxar utan styrsel kan det sluta illa. För Moreno var ”total kreativitet” motsatsen till ”kulturkonserverna”, företeelser som fastnat i sin form. Vi behöver båda dessa poler i våra liv.

Temat ”rötter och vingar” inspirerade mig att tänka på hur vår historia som ledde oss till att bli familjeterapeuter kan inspirera oss att komma vidare i vårt arbete idag. Istället för att betrakta våra rötter som en stelnad kulturkonserv kan vi hämta näring ur dem, precis som vi hoppas de familjer vi arbetar med ska göra.

Kanske inte våra rötter är förankrade just i myllan. Moreno stod själv för rotlöshet. På ett psykodramaseminarium på 1990-talet fick vi deltagare undersöka begreppet ”att ha rötterna i himlen”.

I detta workshop undersöker vi tillsammans trådar bakåt i våra liv som ledde oss in på vägen som familjeterapeuter. Vad har inspirerat oss? Vilka möten har haft grundläggande betydelse? Vilka modiga människor har vattnat våra rotsystem?

Mina erfarenheter i psykodrama och sociometri efter familjeterapiutbildningen på 70-telet bär oss genom workshopen.

Program

Plenumföreläsningar

Symposieföreläsningar

Besök oss på Facebook!